Kryckor och underarmsstöd – olika typer och vägar till utprovning

En kryckkäpp är ett gångstöd med handtag och en manschett kring underarmen. Kryckor kan användas efter en skada eller operation och vid ett mer långvarigt behov av stöd. Om du har fått instruktioner om hur mycket du får belasta ett ben ska du följa dem. En fysioterapeut kan bedöma vilket stöd du behöver, prova ut det och visa hur det ska användas i din situation.

Börja med anledningen till att du behöver stöd

Om du nyligen har skadats eller opererats, kontakta mottagningen som ansvarar för vården. Fråga hur länge stödet behövs, vad som gäller för belastning och vem som följer upp gången. Om du ska använda kryckor hemma är det bra att ta upp trappor, trånga passager och hur du tar dig till badrummet. Berätta om du ska klara momenten ensam eller om någon kan hjälpa till.

Vid ett behov som har utvecklats över längre tid kan du kontakta arbetsterapeut eller fysioterapeut enligt vägen där du bor. Berätta om stödet behövs för balans, för att avlasta ett ben eller för att kunna gå längre sträckor. En person som behöver stöd när hon svänger inomhus kan behöva en annan lösning än någon som främst ska gå till en busshållplats. 1177 om olika gånghjälpmedel och utprovning.

Kryckkäppar och stöd för underarmarna

På en vanlig kryckkäpp håller du i handtaget och har underarmen innanför en manschett. Hur väl du kan hålla greppet och styra kryckan påverkar användningen. En annan typ av gångstöd kan ge underarmen en stödyta. Om du får ont i handen eller har svårt att hålla ett grepp är det bra att beskriva när det börjar och om det gäller en hand eller båda. Förskrivaren kan bedöma om det finns andra handtag, en annan inställning eller ett annat gånghjälpmedel som passar bättre.

Stödkäpp, rollator och gåbord ger olika typer av stöd. Ta upp om du behöver kunna bära något, ha händerna fria en stund eller vila när du har gått en bit. Det är sådana uppgifter som avgör hur hjälpmedlet behöver fungera i vardagen. Vid en bedömning kan du få prova mer än en typ av hjälpmedel. Fråga hur du ska göra om behovet förändras under rehabiliteringen.

Vad du kan förbereda inför utprovningen

Ta gärna med de skor du brukar gå i. Berätta om du använder en ortos, en sko med annan höjd eller något annat hjälpmedel som påverkar gången. Visa var du vill kunna hålla i stödet och om manschetten är svår att hantera när du har ytterkläder. Om du redan har kryckor, ta med dem eller skriv upp vilken modell det är och vad som fungerar eller behöver ändras.

Be att få prova i ett tempo och på en sträcka som liknar vardagen. Ta upp om greppet eller orken förändras efter en stund. Du kan också berätta om en särskild sväng, kant eller trappa där du blir osäker. Om bedömningen sker på en mottagning kan du beskriva miljön hemma eller visa mått och en skiss när det behövs.

Efter en skada eller operation

Olika behandlingar kan ge olika råd om belastning och gång. Be den som ansvarar för din rehabilitering visa vad som gäller för dig. Fråga också vad du ska göra om du blir osäker på instruktionen när du kommer hem. Om du ska ta dig i trappor, be att få prova med fysioterapeut under de förutsättningar som gäller för dig. Region Hallands information om knäprotesoperation visar hur gångträning och kryckor kan ingå efter just den operationen. Dina egna instruktioner styr hur du ska använda stödet. 1177 Halland om rehabilitering efter knäprotesoperation.

Om du ska skrivas ut från sjukhus, fråga vem som ordnar hjälpmedlet och vem du kontaktar när du kommit hem. Be att få veta om kryckorna kan lånas, om du behöver hämta eller köpa dem och vad som gäller när behovet upphör. När det gäller ett kortvarigt behov är det bra att redan från början veta vem som bedömer när stödet kan ändras.

Planera sträckan hemma och på väg ut

Fundera på var du kan ställa kryckorna när du sätter dig och hur du kommer åt dem när du ska resa dig. Om du behöver bära en tallrik, en väska eller kläder, beskriv hur du tänkt göra och fråga om någon anpassning kan underlätta. Många vardagsmoment kräver plats att svänga eller använda ett handtag. Ta upp de moment som behöver fungera på egen hand.

Berätta också vilket underlag du har utomhus, om du passerar en ramp och om du behöver gå i regn eller vinterväglag. Fråga vilken utrustning som är avsedd för de förhållandena. En modell, spets eller annan del som passar en viss miljö kan behöva bedömas utifrån tillverkarens instruktioner och hur du går.

Om du behöver resa kollektivt med kryckorna, fundera på hur du tar dig till hållplatsen och var du kan stå eller sitta medan du väntar. Om någon ska följa med kan ni i förväg planera hur du får plats att förflytta dig och vem som tar hand om bagage. Fråga vården om den sträckan bör ingå i bedömningen när du ska återgå till dina vanliga aktiviteter.

Kontrollera skick och följ upp svårigheter

Läs instruktionerna för hur din modell ska kontrolleras. En sliten eller lös doppsko, en del som glappar eller ett grepp som förändrats är skäl att be den som ansvarar för hjälpmedlet om råd. Om utrustningen är lånad, fråga vem som hanterar service och reservdelar. Om du köpt den själv, ta reda på var du kan få hjälp att kontrollera passform och skick.

Kontakta vården om du får nya besvär, faller eller inte längre kan följa instruktionerna för belastning. Förklara vilken del av gången som blivit svårare och om problemet uppstår på en viss plats. Om du behöver gå med stöd även efter att den planerade perioden är slut, fråga när behovet bör bedömas på nytt.

Frågor att ta med

• Hur mycket får jag belasta benet och vem följer upp det?
• Vilket stöd passar för de sträckor och miljöer jag behöver klara?
• Kan jag få prova i trappa om jag har en sådan hemma?
• Vem kontaktar jag om greppet, inställningen eller gången fungerar sämre?
• Vad gäller för lån, service och återlämning där jag bor?

Om du redan har ett annat gånghjälpmedel, ta upp när du använder det och vad du behöver kryckorna till. Det ger förskrivaren bättre underlag för att bedöma hur stöden kan användas i de olika situationerna.