Ordlista om hjälpmedel – från egenavgift till utprovning

Här kan du slå upp ord som används när ett hjälpmedel bedöms, provas ut, köps eller lånas. Vissa ord, som egenavgift och fritt val, kan användas på olika sätt lokalt. Om ett ord påverkar ditt lån eller vad du ska betala, be verksamheten förklara vad det betyder i just ditt ärende.

A–B

ADL. Aktiviteter i det dagliga livet, till exempel att äta, klä sig, sköta sin hygien eller förflytta sig hemma. Vid en ADL-bedömning kan du få beskriva vilka moment du gör själv och när du behöver stöd. 1177 om aktiviteter i det dagliga livet.
AKK. Alternativ och kompletterande kommunikation. Stöd som kompletterar eller ersätter tal, till exempel tecken, bilder eller kommunikationshjälpmedel. Guide till AKK.
Arbetsanpassning. En förändring som ska hjälpa en arbetstagare att fortsätta arbeta eller komma tillbaka till arbetet. Det kan gälla utrustningen, uppgifterna eller hur arbetstiden är ordnad. Arbetsanpassning i praktiken.
Arbetsterapeut. Vårdpersonal som kan bedöma hur aktiviteter i vardagen fungerar och hjälpa till att prova ut stöd. Så arbetar en arbetsterapeut.
Audionom. Yrkesperson som undersöker hörseln och kan bedöma behov av hörapparat eller andra hörhjälpmedel. Audionomen kan också hjälpa dig att prova ut utrustningen och lära dig att använda den. 1177 om hörhjälpmedel.
Bedömning. Vårdpersonalen går igenom vilka aktiviteter du behöver klara, vad som är svårt och vad som skulle kunna hjälpa.
Besöksavgift. Det du kan behöva betala för ett vårdbesök. Fråga om en eventuell hjälpmedelsavgift tillkommer.
Bostadsanpassningsbidrag. Bidrag som du söker hos kommunen för en nödvändig anpassning av fasta funktioner i eller i anslutning till bostaden. Bostadsanpassningsbidrag.
Bruksanvisning. Tillverkarens instruktioner för hur en produkt ska användas och skötas. Där kan du hitta vilken miljö och vilka tillbehör som produkten är avsedd för. Kontrollera att anvisningen gäller din modell. Läkemedelsverket om säker användning.

C–F

CE-märkning. Märkning som visar att tillverkaren intygar att produkten uppfyller de krav som gäller enligt tillämpliga EU-regler. CE-märkning för medicintekniska produkter.
Egenansvarsprodukt. Hjälpmedel eller tillbehör som du i regel själv ordnar och betalar. Vad som omfattas kan variera. Egenansvarsprodukter.
Egenavgift. Den del av en kostnad som du själv betalar enligt den ordning som gäller. Be verksamheten förklara vad avgiften avser.
Egenvård. En hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande vårdpersonal bedömt att du kan utföra själv eller få hjälp med av någon annan. Ordet beskriver hur åtgärden utförs. Frågan om vem som skaffar eller betalar utrustningen kan behöva besvaras separat. Lagen om egenvård.
Egen vårdbegäran. Ett sätt att själv beskriva varför du söker vård hos en mottagning som tar emot sådana förfrågningar. Det kallas också egenremiss eller egenanmälan. Kontrollera vilken kontaktväg mottagningen använder. 1177 om remiss och egen vårdbegäran.
Frikort. Besked om avgiftsfrihet under resten av perioden för de avgifter som räknas in i det aktuella högkostnadsskyddet.
Fritt val. Lokal ordning som kan innebära att du får en rekvisition för att skaffa ett visst hjälpmedel. Vad som ingår och vem som ansvarar för service varierar. Fritt val av hjälpmedel.
Fysioterapeut. Vårdpersonal som bland annat kan bedöma rörelseförmåga och ge stöd med träning. I hjälpmedelsvården kan en fysioterapeut prova ut ett gånghjälpmedel och visa hur det används. 1177 om hjälpmedel för förflyttning.
Förbrukningsdel. En del som kan behöva fyllas på eller bytas när ett hjälpmedel används, till exempel vissa batterier. Fråga vem som tillhandahåller delen och om den kostar något.
Förskrivare. Vårdpersonal som har uppdrag att bedöma och skriva ut en viss typ av hjälpmedel. Vilken yrkesgrupp du träffar beror på frågan.
Förskrivning. Processen för att välja, prova ut och följa upp ett hjälpmedel utifrån en individuell bedömning. I den ingår också information och instruktioner om användning. Så får du hjälpmedel.

H–L

Habilitering. Stöd för att utveckla eller behålla förmågor vid en funktionsnedsättning som är medfödd eller uppstod tidigt i livet. Stödet kan omfatta träning, råd och utprovning utifrån personens vardag. Socialstyrelsens termbank om habilitering.
Hjälpmedel för det dagliga livet. En individuellt utprovad produkt som ska underlätta aktiviteter och delaktighet i vardagen. Det kan exempelvis vara en rollator, en hörapparat eller ett hjälpmedel för påminnelser. Socialstyrelsens termbank om hjälpmedel.
Hjälpmedelscentral. Verksamhet som kan hantera leveranser, tekniska anpassningar, service och returer. Uppdraget varierar. Vad en hjälpmedelscentral gör.
Högkostnadsskydd. En gräns för vad du betalar under en viss period för avgifter som räknas in i skyddet. Fråga hur varje avgift hanteras. Avgifter och högkostnadsskydd.
Kognitivt stöd. Stöd för till exempel minne, tid, planering eller att förstå i vilken ordning något ska göras. En kalender med påminnelser och en timer som visar återstående tid löser olika uppgifter. 1177 om hjälpmedel för kognitivt stöd.
Korttidslån. Lån för en begränsad tid. Tillgängliga produkter, avgifter och lånetid beror på verksamhetens villkor.
Ledsagning. Hjälp av en person för att kunna ta sig fram eller genomföra en aktivitet. Vid en resa kan det gälla hjälp på stationen eller vid ett byte. Fråga resebolaget vad som kan bokas för din avgång. Om hjälp vid tåg- och bussresor.
Lånevillkor. Uppgifter om till exempel vem som äger hjälpmedlet, hur det ska skötas och när det ska lämnas tillbaka. Låna hjälpmedel.

M–S

Medicinteknisk produkt. Produkt som omfattas av reglerna för medicinteknik med hänsyn till bland annat vad tillverkaren avser att den ska användas till.
Ortos. Ett yttre stöd som bärs på en kroppsdel, till exempel en skena eller ett stöd för foten. Vilken ortos som behövs och när den används beror på vad som ska stödjas. 1177 Örebro län om ortoser.
Patientnämnd. Instans som kan hjälpa dig att lämna synpunkter och få svar från vården. Om du inte är nöjd med en bedömning.
Rehabilitering. Insatser för att återfå eller behålla förmågor när en funktionsnedsättning har uppstått, till exempel efter en sjukdom eller skada. Stödet kan handla om träning, anpassning eller en ny metod att göra en vardagsuppgift. Socialstyrelsens termbank om rehabilitering.
Reklamation. Meddelande till säljaren om att det är fel på en vara. Om ett köpt hjälpmedel är felaktigt.
Rekvisition. Underlag som enligt villkoren för till exempel fritt val kan användas när ett visst hjälpmedel köps.
Remiss. Ett underlag från vården till en annan mottagning om varför en undersökning, bedömning eller annan insats behövs. Vem som kan skriva remissen och när den behövs beror på vilken vård du söker. 1177 om remiss.
Riktat pedagogiskt stöd. Stöd som en student med varaktig funktionsnedsättning kan ansöka om vid universitet eller högskola. Exempel är anteckningsstöd och stöd vid examination. Lärosätet ger besked om vad som kan ordnas. Stöd vid högskolestudier.
SIP. Samordnad individuell plan. Plan som kan göras med ditt samtycke när insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver samordnas. 1177 om SIP.
Skrivtolkning. En tolk skriver det som sägs så att du kan följa samtalet eller föreläsningen som text på en skärm. Fråga den som ordnar mötet hur stödet kan fungera på plats eller på distans. Myndigheten för delaktighet om tolkmetoder.
Sortiment. Utbudet av produkter som en viss verksamhet har tillgång till och kan bedöma för förskrivning enligt sina regler.
Syncentral. Verksamhet som kan bedöma behov av synhjälpmedel och ge stöd med att prova och träna på att använda dem. Regionernas mottagningar kan ha olika vägar in och krav på remiss. Så hittar du rätt syncentral.

T

Talsyntes. Teknik som omvandlar skriven text till tal. Den kan till exempel läsa upp en digital instruktion, eller ge röst åt text du skriver i ett kommunikationshjälpmedel. Guide till talsyntes och uppläsning.
Telespole. En mottagare i vissa hörapparater som kan ta emot ljud från en hörslinga. Fråga din audionom om funktionen finns i din hörapparat och vilket program du ska välja. Så fungerar hörslingor.
Trygghetslarm. Ett sätt att kalla på hjälp, till exempel med en knapp som kan bäras på handleden. Kommunen kan förklara hur du ansöker, var larmet fungerar och vem som svarar. 1177 om trygghetslarm i hemmet.

U–Ö

Uppföljning. Genomgång efter utprovningen för att se hur hjälpmedlet fungerar och om något behöver justeras.
Utprovning. Du och förskrivaren provar om ett hjälpmedel passar dig, aktiviteten och platsen där du ska använda det. Så går en utprovning till.
Ångerrätt. Rätt att frånträda vissa avtal, exempelvis vid många köp på nätet från ett företag. Undantag finns.
Återlämning. Retur av lånad eller hyrd utrustning enligt ägarens villkor. Så lämnar du tillbaka ett hjälpmedel.
Öppet köp. Frivilligt villkor som en säljare kan erbjuda för att du ska kunna lämna tillbaka en vara. Fråga vilka villkor som gäller.