Vad gör en arbetsterapeut när du behöver ett hjälpmedel?

En arbetsterapeut kan undersöka vad som gör en vardagsaktivitet svår och vilket stöd som skulle hjälpa dig att utföra den. Det kan gälla att duscha, laga mat, klä dig eller komma ihåg i vilken ordning du ska göra saker. Du och arbetsterapeuten går igenom vad du vill kunna göra, hur du gör i dag och i vilken miljö stödet behöver fungera. En utprovning kan ingå i bedömningen. Ibland är en ändring av arbetsplatsen hemma, rutinen eller sättet att utföra uppgiften tillräcklig.

När ska jag be om en arbetsterapeut?

Börja med vårdcentralen, en rehabiliteringsmottagning eller den kommunala hälso- och sjukvård som du redan har kontakt med. Berätta vilken aktivitet du behöver hjälp med. Vid ett behov av stöd för tid, minne eller planering kan en arbetsterapeut göra bedömningen. För vissa frågor om förflyttning kan också en fysioterapeut vara rätt kontakt. Mottagningen kan berätta vem som bedömer just ditt behov, om det behövs remiss och om besöket kan ske hemma. 1177 om hjälpmedel i hemmet. 1177 om kognitivt stöd.

Om du redan träffar någon inom rehabiliteringen, säg vilken fråga du skulle vilja ta upp och fråga om den personen kan hjälpa dig att boka rätt besök. Vid ett nytt behov kan det vara praktiskt att beskriva en typisk situation i en mening. Du kan till exempel säga att du vill kunna duscha när du är ensam hemma men har svårt att komma över badkarskanten. Då kan mottagningen fråga om just bostaden, tillgången till stöd och om en hembedömning kan behövas. Så hittar du ansvarig verksamhet.

Vad vill du kunna göra?

Välj en aktivitet som är viktig för dig. Beskriv var den börjar, vilka steg du klarar och vad som händer när det blir svårt. Att laga lunch kan till exempel kräva att du hittar saker i skåpen, öppnar förpackningar, hanterar köksredskap och kommer ihåg vad som står på spisen. Olika moment kan kräva olika stöd. Berätta också om något redan fungerar bra så att bedömningen kan ta vara på det.

En uppgift kan fungera på morgonen och vara svårare när du är trött. En annan kan gå bra när någon står bredvid och hjälper till, men bli svår när du är ensam. Berätta hur det varierar över dagen och hur ofta problemet uppstår. Om du redan har provat en lösning, beskriv vad den hjälper dig med och vad som fortfarande är svårt. Be gärna om hjälp att välja ett mål som ni kan följa upp vid nästa kontakt.

Vad tittar arbetsterapeuten på?

Arbetsterapeuten kan be dig berätta om aktiviteten, visa hur du gör eller tillsammans med dig gå igenom platsen där den utförs. Vid ett hembesök kan exempelvis höjd, avstånd, trösklar, belysning och placering av möbler vara viktiga. Förbered de uppgifter som mottagningen ber om. Fråga om du ska ta med ett befintligt hjälpmedel, en skiss eller mått från det utrymme där stödet behövs.

Om frågan gäller att passa en tid kan ni undersöka om du uppfattar en signal, förstår vad du ska göra när den kommer och kan utföra uppgiften där du befinner dig. En påminnelse kan till exempel vara lätt att uppfatta i ett tyst rum men svårare att märka när du är upptagen i köket. Berätta vilka påminnelser eller rutiner du använder i dag. Då kan arbetsterapeuten se hur ett nytt stöd skulle passa ihop med dem. 1177 om utredning och bedömning av kognitivt stöd.

Hur väljs och provas ett stöd?

När ett hjälpmedel är aktuellt, fråga vilka alternativ som finns, hur de kan provas och vad som avgör valet. Be att få prova en del av den uppgift där stödet ska användas. Ett hjälpmedel för att klä dig kan exempelvis behöva fungera både med de kläder du brukar bära och i den sittställning där du känner dig trygg. Om utrymme, underlag eller grepp spelar roll, berätta det medan ni provar. Hjälpmedel för påklädning.

Säg till om det är svårt att förstå en instruktion eller om du behöver mer tid att öva. Förskrivaren går igenom användning och skötsel. Be om ett sätt att gå tillbaka till informationen hemma och fråga vilka justeringar som ska göras av personal. Om en närstående eller någon annan ska hjälpa dig, fråga om personen kan delta och få instruktioner med ditt medgivande. Så går en utprovning till.

När flera förändringar kan hjälpa

Det kan finnas mer än ett sätt att göra samma uppgift lättare. Vid matlagning kan ni exempelvis prova om vissa saker ska stå närmare arbetsytan eller om du behöver något som underlättar greppet. Fråga vad ni vill börja med och hur ni ska se om det hjälper. När du har provat en förändring i vardagen kan du beskriva om den gör uppgiften enklare, om du behöver mer stöd eller om det har uppstått ett annat hinder. Hjälpmedel för köksarbete.

Vad kan jag få med mig från besöket?

Skriv gärna ner vad ni kommit överens om. Det kan handla om en ny rutin att prova, ett hembesök, ett hjälpmedel eller en fråga som en annan mottagning behöver bedöma. Om du får prova något under en tid kan ni bestämma vilka aktiviteter du ska gå igenom och hur du berättar vad som fungerat. Be att få veta vem du kontaktar om en instruktion behöver förtydligas och vart du vänder dig vid ett tekniskt fel.

• Vilken uppgift ska hjälpen göra lättare?
• Hur får jag instruktioner som jag kan använda hemma?
• Vem ansvarar för service, och vem följer upp hur stödet fungerar?
• När ska jag höra av mig om jag fortfarande behöver hjälp?

Uppföljning när du har provat hemma

Ta upp vad som blev lättare och vad du fortfarande behöver stöd för. Anteckna gärna en situation där hjälpmedlet kom till användning och en där du valde att göra på ett annat sätt. Om det blir liggande i ett annat rum kan det vara viktigt att prata om förvaring eller om det tar för lång tid att ta fram. Om du behöver stöd när du är trött kan det vara relevant att diskutera hur det fungerar då. Förskrivaren kan använda den informationen för att följa upp nytta och funktion.

Om behovet förändras efter att ni har kommit överens om en lösning, säg vad som har förändrats och var det märks. Ett nytt boende, ändrad rörlighet eller en annan vardagsrutin kan göra att stödet behöver bedömas igen. När hjälpmedlet behöver bytas eller anpassas.